Sjung när du spårar....

Idag har vi varit i Röset och spårat! Det känns så skönt att spåra här hemma där man är helt trygg för björn. Ja, jag erkänner det! Björn är ett djur som jag under inga som helst omständigheter skulle vilja stöta på i skog och mark. Jag kan finna dem intressanta från tv- soffan hemma eller i möjligaste mån från ett ställe där man kan iakttaga björn från ett sjyst avstånd. Men jag har lärt mig efter att ha tillbringat många sommrar i Dalarna sedan jag var liten iaf på ngt sätt veta hur man skall förhålla sig för att inte möta björn och det är att väsnas en massa och inte smyga runt på myren som en liten Smegaol. Så det gör jag när jag spårar med Noza i de djupa dalskogarna - jag sjunger så jag blir hes haha. Noza spårar ju ganska fort också så jag sjunger och flåsar och vid apporterna berömmer jag så högt så stämbanden surar ihop :-O