Spårträning

Igår var vi ute och tränade spår, jag, Isak och mamma och det var toppenväder för det. Började dock att regna efter ett tag men det var en sådant där tunt regn som bara duggar väldigt tätt och i skogen var man ännu mer skyddad. Kändes uppfriskade och härligt - som att svepas iväg på en vicks blå tur - härligt att andas i. Nåväl, vi åkte upp till Kairo som ligger i Upplands Väsby där vi lade våra spår. Har ju spårat där en del förut och det är helt ok skog om än lite eländig och risig till en början innan man kommer in på djupet sas. Mamma fick lägga ett rakt långt spår till Leia med fyra apporter. Sedan lade jag ett spår där jag koncentrerade mig mer på svårighetsgraden i spåret snarare en längden - vilket resuterade i en återgång, ett par spetsvinklar och övergång på grusväg och in skog igen. Isak fick gå Proppens spår och han har ju precis köpt sig en GPS - klocka med en massa olika funktioner. Han kom tillbaka med resultatet 760 meter långt spår fick du - och han hade kvistar i kragen och fästingar på axlarna Leia jobbade jättefint det spåret hon fick- det innehöll ju inga svårigheter alls heller men hon kan vara lite ofokuserad i spåret - har varit det från och till så därför ville jag testa av henne lite på ett icke-förarspår men rakt i ganska öppen skogsterräng - men ändå tillräckligt "grisigt" för henne så hon var tvungen att jobba lågt - och se det funkade perfekt. Hon spårade in alla apporter och avvek inte från spårets omkrets alls. Hon apporterade fint och avslutade det hela med att apportera in en sork i position till mig. Sorken var dock död och jag såg inte att det var en olydnad i spåret snarare kändes det mer som hon hittat ngt hon ville apportera in och visa matte så sade bara loss och sedan spårade vi vidare. Leia har förmånen att älska att bära och hon bär ALLT. Hennes mamma är likadan och bär allt som bara kan tänkas vilja bli buret och det är ju mkt som inte protesterar mot det om vi tänker oss alla livlösa ting som finns. Proppens spår gick sedan kanon också - hon spårade in alla 7 + slut och spåret var dragit i eländig terräng där det hade passat med skyddsglasögon och gummistövlar ala XXXXXL då stora delar av spåret gick genom tjärr/träskmark. Jag skojade med Isak som gick bakom och sade att detta kändes som scenen i "Den oändliga historien" där Atrju drar sin häst Artax genom Sorgmodets tjärr fast här är det tvärtom - Proppen först och jag efter !Nåja, alla apporter hittade och matte älskar sina underbara fina hundar så mkt. Proppen älskar detta - det är som att ha vunnit tio miljoner på triss för Proppen varje gång vi skumpar in på grusvägarna. Anakin gjorde en bra början men blev ofokuserad på halva spåret och börja slå och runda och sedan frös han och stod och stirrade ut i skogen. Tog av honom och släppte på honom och han jobbade på en bit till och sedan började han slå igen ngt ganska fruktansvärt - tänkte nästan ta av honom på spåret då han började spåra vidare och sedan jobbade han ngt flamsigt in resten av spåret med 2 övergågna apporter. Lilleman var okoncentrerad och inte kunde jag läsa av honom speciellt bra heller tyckte jag igår. Nu skall Isak ut och springa med Leia fejjan och jag skall baka en kaka till min mamma - och sedan själv ta en kortare löprunda med Proppen och sedan skall vi till IKEA en sväng. Blir en toppendag - med sol. Ha en fin dag ni andra. / TB-ligan